Köket – då & nu

Dagens kök är en modern plats, som utvecklats ur ett kök som för inte alls så många år sedan var något helt annat. Vi går igenom lite kuriosa inom kökshistorian som kanske underlättar för oss att förstå dagens kök och hur de har växt fram.

1800-tal

Under 1800-talet fanns egentligen inga kök på det sätt som vi ser på köket idag. Antingen var det stora borgarkök där tjänstefolk såsom pigor faktiskt bodde och sov! Tänk dig själv att ha diskbänken och matbordet som sängbord och nattduksbord! Om det inte var ett stort borgarkök kunde det precis lika gärna vara ett litet matlagningshörn med vedspis och vattentappställe på bakgården.

1900-talet

Under 1900-talet kom det en hel del nyskapande förändringar för köken. Tidigt under 1900-talet presenterades tankegångar om ett lättarbetat kök som del i även en liten arbetarbostad, ett så kallat ”bostadskök”. Detta kök skulle då fungera både som kök, vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. Detta blev startskottet för de kök vi har idag, som faktiskt är i bostaden.

1920-talet

Köken under början av 1920-talet blev lite av en genusfråga. Köket var kvinnans plats, men ändå designades de av manliga arkitekter som egentligen inte hade någon vidare koll på hur det dagliga arbetet i ett kök gick till. Många kvinnor ifrågasatte detta men de blev nekade att hjälpa till eftersom de ansågs oförmögna att tänka i konstruktiva banor. År 1924 visade dock en kvinnlig arkitekt, Sara Reuterskiöld, upp en ny form av genomtänkt och funktionellt lägenhetskök som senare kom att bli föregångare till dagens kök.

1930- och 1940-talet

Under 1930-talet började man forska allt mer kring hur kök skulle kunna bli funktionella utifrån hur man arbetade i köken och vilka mått de olika beståndsdelarna skulle ha. Begreppet funkiskök föddes. Man försökte under både 30- och 40-talet ta fram en standard som skulle fungera på ett industriellt och rationellt sätt men noga uttänkta mått och arbetsflöden.

1960-talet

Under 60-talet byggdes kök enligt fasta köksstandarder inom exempelvis miljonprojekt. Dessa var baserade på forskning för att minimera mängden promenerande inom köket och öka effektiviteten i arbetet.

1970-talet

Under 70-talet ändrades fokus lite till en mer flexibel kökslösning där fler kunde arbeta samtidigt samt där även funktionshindrade skulle kunna arbeta. Det användes dock ändå en viss standard där man hade bestämt exempelvis hur höga arbetsytorna och skåpen skulle vara, med mera.

1990-talet

Under 90-talet, 1997 närmare bestämt, ersattes den svenska standarden av en europeisk standard. Denna har som fokus att främst garantera säkerhet och hållfasthet medan användbarhet och utseenden kommer i andra hand. I den nya standarden finns dock rum för variation med vissa minimum- och maximummått på olika beståndsdelar.

Man kan sammanfattningsvis säga att vissa saker har styrt köksplaneringen:

  • Funktionalitet
  • Bekvämlighet
  • Flexibilitet, med ett standardmått blir det lättare att byta delar och veta att de kommer passa
  • Arbetsyta, tillräcklig arbetsyta utan att dörrar och liknande krockar eller är i vägen vid arbete i köket.

För mer intressant läsning om köksplaneringens historia rekommenderas den här artikeln varmt där en kvinna som själv varit väldigt involverad i köksplaneringen under stora delar av 1900-talet kommer till tals.